Samtidigt som

Författare: Lisen Adbåge
Illustratör: Lisen Adbåge
Utgiven av: Natur & Kultur

När vi tänker på vad som händer just nu tänker vi ofta utifrån oss själva. Vi tänker sällan på vad som händer exakt precis just nu någon helt annanstans. I den här poetiska bilderboken försöker Lisen Adbåge få oss att flytta blicken … eller som hon själv beskriver det i boken

samtidigt här är samtidigt där … saker händer i samma sekund/…/ Samtidigt som du läser det här slår ett hjärta sitt tusende slag samtidigt som någon blir innerligt kär och natten blir någonstans dag

Boken börjar med att tilltala läsaren eller lyssnaren:

samtidigt som du tar på dina kläder …

… och fortsätter sedan med att ge vardagliga exempel på saker som händer samtidigt, exempelvis:

samtidigt som en buss kör förbi … flyger en sparv över skogen

Boken kan läsas som en dikt men illustrationerna bär på berättelser som är svåra att bläddra förbi. Det finns så många detaljer att samtala om i den här boken så jag vet knappt var jag ska börja men jag börjar väl på första uppslaget där vi fastnade för något som ”stör”. I rummet där flickan klär på sig finns nämligen massor av detaljer. Av dessa så finns det några som sticker ut av en och samma anledning. De är nästan osynliga. Lisen har valt att inte fylla i dom utan endast måla objektens konturer vilket gör att de nästan försvinner in i bakgrunden. Varför frågade vi oss? Varför just de här sakerna? Var det ett val Lisen gjorde medvetet? För att ”störa”? Betyder de här sakerna något särskilt för Lisen? En trumpet, en klocka och ett par sulor… Vad har de gemensamt? Glömde Lisen kanske att fylla i dom? Hon har ju fyllt i allt annat? Eller var hon bara nöjd där? Det är ju faktiskt hon som är illustratören så hon bestämmer! Oavsett så stannade vi upp länge vid den här bilden. Jag vet inte om vi blev så mycket klokare. Vissa hemligheter förblir kanske just hemligheter och det bidrar faktiskt till en mystik som vi gillar.

Ett annat uppslag vi fastnade länge vid var fortsättningen på ”samtidigt som Adjan tappar en tand” …

… står en pappa och tröstar sin dotter

Orden beskriver just det men eleverna ser snabbt att bilden förtäljer en annan historia.

Pappan är också ledsen!

Elever
Elever
Lärare
Lärare

Ja, nerför pappans kinder rinner också tårar. Varför är de ledsna tror du? Titta på bilden och se om du kan hitta några ledtrådar. Om en stund ska du få prata med din pratkompis men titta nu en stund på bilden först och tänk tyst för dig själv. Varför är de ledsna?

För en ovan bilderboksläsare kan jag tänka mig att det är lätt att bläddra förbi det här uppslaget. Färgvalen just här är geniala. Pappan och dottern sticker ut i bilden med sina mörka men färgstarka kläder medan bakgrunden och detaljerna runt omkring går i blekt rosa och en och samma gula kulör. På ett avlastningsbord bakom pappan står ett tänt ljus och vid dörren står en krycka. Men vad finns egentligen på vänster sida? Ansiktet försvinner in i den blekt ljusa väggen så det kan vara lätt att missa men eleverna ser:

Det ligger någon i sängen!

Elever
Elever

Hon ser sjuk ut!

Elever
Elever

Vad är det för en gul påse som hänger på en ställning bredvid sängen?

Elever
Elever

En sån hade min pappa när han låg på sjukhus!

Elever
Elever

Min mamma är på sjukhuset nu!

Elever
Elever

Hon kanske är död! Det kanske är därför de är ledsna?

Elever
Elever

Min morfar dog!

Elever
Elever

Sju ord och en bild. Samtalen pågick fram och tillbaka i säkert 10 minuter bara på detta uppslaget. Det är det här jag älskar med bilderböcker tror jag. Bilderna berättar en historia bortom texten och samtalen gör att vi kommer närmare varandra. Texten får större plats och analyseras därför på ett helt annat sätt. Så tack Lisen. Tack för orden och tack för bilderna. De stör och de berör. Precis som en riktigt bra bilderbok ska göra.

Jag valde den här boken som högläsningsbok under vår skrivserie poesi. Med denna bok som inspiration skrev eleverna cirkeldikter. I stället för samtidigt som föreslog jag ”just nu ..” som start. Tillsammans gjorde vi en lista på saker som vi tror händer just nu. Här blev boken en bra stödstruktur. Alla kunde bidra med ett exempel. En del gav exempel från boken medan andra kunde lyfta blicken till klassrummet och skolans värld. Några flyttade blicken till andra sidan jordklotet.

Här är några exempel på dikter som eleverna skrev:

Just nu lever vi
Just nu lär vi
Just nu äter någon
Just nu föds ett barn
Just nu lever vi

Just nu
just nu regnar det
just nu gör vi klart våra dikter
just nu fixar Anna muggarna
Just nu

Just nu
just nu dör någon
just nu föds någon
Just nu

En elev gjorde uppenbarligen en koppling till musiklektionen 🙂

Just nu
Just nu vill jag leva
Just nu vill jag känna
Just nu

Det ”cirkulära” i den här boken är en spännande detalj att titta på. Det är ett vanligt ”grepp” bland författare och illustratörer och något som eleverna har lärt sig att uppmärksamma. Det kan vara pärmarnas insidor, text eller bilder i början och slutet av boken.

I början av den här boken ger Anneli mat till sin hund. i slutet av boken ger Anneli mat åt sin hund. Igen? Nej. Allting har ju hänt exakt samtidigt men denna gång är bilden mer utzoomad och avslöjar mer detaljer kring Anneli. Vem är hon? Det går att få reda på mycket om man bara tittar lite närmare på bilderna.

Ett annat exempel på detta ”grepp” är pärmarnas insidor. På framsidans insida visar bilden ”dag” och baksidans pärm visar ”natt”. Har tiden passerat? Nej, det är ju dag och natt samtidigt på vår jord. Och vips, så kunde vi repetera våra ämneskunskaper kring solens, jorden och månens rörelser.

Tack för att du läste! Skriv gärna en kommentar 🙂

Sandvargen – del 2

Alla bara jobbar och jobbar (s.12-18)

I kapitel 2 möter vi en frustrerad Zackarina. Det är morgon och hon vill hitta på något med mamma och pappa men de har inte tid för de måste gå till jobbet. På stranden möter hon Sandvargen. Han jobbar också säger han men han sitter bara helt still.

I det här kapitlet kan man prata om exempelvis sysselsättning/yrken, fritidsintressen, ”koncentrationssvårigheter” och låtsaskompisar.

Lärare
Lärare

Vad brukar dina föräldrar göra när du är i skolan?

Lärare
Lärare

Zackarina vill leka och fiska med sina föräldrar. Vad tycker du om att göra med dina föräldrar?

Lärare
Lärare

Tycker du Sandvargens jobb verkar svårt? Kan du göra ingenting? … Har du lätt för att sitta still eller tycker du att det är svårt? Har ni några tips till personer som har svårt att sitta still?

Lärare
Lärare

Vi kan pröva. Jag sätter timern på en minut så kan vi pröva att göra ingenting. Är ni redo? … Hur kändes det?

När Zackarina och Sandvargen är nere på stranden dyker mamma och pappa upp på stigen ner mot stranden.

Sandvargen blinkade, glittrade till och virvlade bort längs stranden.
– Hej då! Ropade Zackarina.
-Hej då? Sa pappa.

Lärare
Lärare

Jag undrar vad hennes föräldrar tänker nu. Hej då? Jag ser framför mig hur föräldrarna kommer från ena hållet och Zackarina tittar åt andra hållet och vinkar hejdå. Vad hade du tänkt om du var Zackarinas förälder?

Jag hade tänkt att …

Elever
Elever
Lärare
Lärare

Jag hörde … (berätta vad du hörde några elever säga )
Jag hade tänkt att Zackarina har en låtsaskompis. Ni vet som Mållgan i Alfons Åberg.

Flera av mina elever vet nog inte vem Alfons Åberg är så här kanske jag lägger in lite extra samtal om Alfons och kanske visar en bild på Alfons och Mållgan. Hur väl känner dina elever Alfons Åberg? Jag brukar ofta göra kopplingar till Alfons Åberg när mina elever säger ”Jag ska bara … ”. Vad får dig att tänka på Alfons Åberg?

I slutet av kapitlet pratar Zackarina om vad hon gjorde efter jobbet (jobbet ingenting). Hon säger att hon gjorde det när hon var ledig.

Vad betyder ordet ledig? Tänk högt eller fråga eleverna.

Lärare
Lärare

Vad tycker du om att göra när du är ledig? (ledig från skolan) Berätta för din pratkompis.

Cykelsemestern (s.19-27)

Tänk högt kring titeln. Har du varit på cykelsemester? Dela med dig av en cykelhistoria.

Lärare
Lärare

När jag var liten (kanske 7 år) åkte jag och mina föräldrar på cykelsemester till Läsö. Jag minns två saker starkt. Vid färjeläget i Danmark svärmade det nyckelpigor. Färjan såg röd ut fast den egentligen var gul. När vi kom tillbaka hem var jag väldigt stolt eftersom jag hade cyklat från stenaterminalen i Göteborg hela vägen hem till Malevik (4-5 mil). Jag berättade det i skolan men ingen trodde på mig. Inte ens mina lärare. Kanske berodde det på att jag ljugit om andra saker tidigare?

Vi har läst Pojken och vargen i klassen så här tänker jag att jag kanske också gör en koppling till den sagan.

I det här kapitlet funderar Zackarina över sitt ursprung. Hon har målat en bild och vill rensa bort gamla bilder i sitt rum så att hon får plats med nya. På en bild syns mamma och pappa men ingen Zackarina. Zackarina frågar pappa:

Men var var jag då, då?  sa Zackarina. Innan jag låg i magen? Pappa kliade sig på hakan och mumlade något om väldigt knepiga frågor. /…/Och så försvann han in på sitt arbetsrum.

s.21
Lärare
Lärare

Har ni tänkt på att vuxna ofta gör så här. När barn frågar hur de blev till mumlar vuxna ofta något om blommor och bin och sen går de därifrån. Zackarina vill ju veta hur hon blev till. Borde hon inte få veta det? Vad tror ni vuxna menar när de säger blommor och bin? Vad är det vuxna helst inte vill prata om? De byter till och med ut namnet på olika saker för att slippa prata om det.  Blommor och bin .. vad kan de mena? Försök tänka på när vi hade tema natur. Vad kunde blommor och bin göra tillsammans och hur gick det till?

I det här kapitlet säger Sandvargen något som stör mig. Sandvargen delar med sig av sin ”skapelseberättelse” … Först var han glöd, sedan en vulkan, sedan sten och till sist sand. Logiskt, eller hur? Men så står det så här i boken:

– Måste vara tråkigt att vara en sten, sa Zackarina”
– Nej, det är rätt roligt, sa Sandvargen. Man reser mycket.

s.23

Vadå reser mycket? En sten reser väl inte? Och definitivt inte mycket och långt? Eller? Har jag missat nåt? Ja, jag vet att den här boken innehåller en del fantasi men ändå 😊

Till slut landar Zackarina i en egen skapelseberättelse och talar om för sin pappa att hon visst gillar bilden när mamma och pappa är på cykelsemester. Pappa har löst en ny plats för Zackarinas nya målning. Den sitter nu i taket i Zackarinas rum.

Lärare
Lärare

Vilken bild kan du inte vara utan? Vilken är din favoritbild. Berätta för din pratkompis.

Mina favoritbilder har jag gjort beställt som fotomagneter så de sitter hemma på mitt kylskåp. Jag stannar ofta upp där och bara tittar 😊

Tack för att du läste! Skriv gärna en kommentar.

Memmo och mysen söker efter färger

Författare: Emma Virke
Illustratör: Emma Virke
Förlag: Alvina förlag

Ibland när jag söker efter nya böcker letar jag bland de författare och illustratörer som jag tidigare fastnat för. Så var fallet när jag hittade Memmo och mysen söker efter färger utifrån en personlig favorit: Klä på herr H.

I denna vackra bilderbok får vi följa Memmo och Mysen under en hel dag i deras jakt på färger, före solens uppgång till solens nedgång.

Den här boken passar utmärkt inför, under eller efter ett NO-tema som behandlar exempelvis vatten och luft. Det är citat som dessa som man kan stanna upp vid:

Det enda som syns i allt det svarta är små stjärnor som glittrar försiktigt.
– Men varför då, undrar Mysen.
Himlen ska ju vara BLÅ!

Lärare
Lärare

Varför är det så egentligen? Varför är himlen blå på dagen och svart på natten? Vad tror du? Berätta för din pratkompis.

Ser ni?
Det ljusnar.
Solen börjar gå upp.

Lärare
Lärare

Solen börjar gå upp … Ja, man säger ju så. Solen går upp och solen går ner men är det verkligen så? Går solen upp och sen ner? Försök att förklara för din pratkompis. Var är solen på natten?

Illustration av Emma Virke

Mysen fiskar upp lite vatten med en mugg och försöker se vilken färg det är.

Lärare
Lärare

Vad tror ni? Vilken färg kommer Mysen få se i sin mugg? Berätta för din pratkompis.

Mysen vaknar först och tittar sig förvånat omkring. Det är vitt. Vitt. Vitt. Överallt är det vitt. Man ser nästan ingenting.

Lärare
Lärare

Jag tror att det som Memmo och Mysen ser är dimma. Har du sett dimma någon gång? Vart då någonstans? Berätta för din pratkompis.

Solens strålar letar sig fram genom dimman och en vit regnbåge visar sig. En dimbåge.

Lärare
Lärare

Tänk att här lärde jag mig något nytt. Dimbåge… aldrig hört talas om! Regnbåge vet man ju vad det är men dimbåge… Nä, det måste vi läsa mer om någon dag!

Jag vet hur man gör en regnbåge utan regn, säger Memmo och försvinner runt husknuten. Strax är han tillbaka med en lång vattenslang.

Lärare
Lärare

Hmm .. Vad tror du Memmo ska göra nu? Berätta för din pratkompis.

Boken väcker alltså en massa frågor men den ger inte några direkta svar, så här gäller det att förbereda sig. Vilka förkunskaper har din elevgrupp? Vilka förkunskaper har du? Fundera över detta innan du bestämmer hur du ska stanna upp. Ska du tänka högt själv och förklara eller ska du ställa en fråga till eleverna. Ska den vara av ”faktakaraktär” eller ska den bygga på upplevelser av själva fenomenet?

Att skriva färgdikter

Jag valde den här boken för ett helt annat syfte än vad som beskrivs ovanför. Jag hittade den här fina illustrationen som jag tänkte kunde fungera som inspiration till att skriva färgdikter. Vi var mitt uppe i vår skrivserie poesi och hade jobbat både med cirkeldikter och med liknelser.

Text och illustration av Emma Virke

Innan vi läste boken gjorde vi en lista över alla de färger som vi kände till. Efter hand som vi läste boken fyllde vi på vår lista med nya färger, lite som ett VÖL-schema fast utan Ö. Boken innehåller också många målande beskrivningar och uttryck kring färger som vi uppmärksammade på vägen.

Eleverna fick sedan en ”regnbågsmall” att fylla i men eftersom fokus inte var ”fakta om regnbågar” så fick de välja fritt bland olika färger och i vilken ordning de skulle komma. De kunde välja att använda liknelser med ordet ”som” men några elever valde att använda ordet ”är” inspirerat av uttryck om färg i boken. De elever som blev klara snabbt skrev en cirkeldikt om sin favoritfärg, exempelvis med start och slut ”Jag älskar blått”.

Här är några exempel på färgdikter som eleverna skrev:

Som vanligt när jag läser bjöds det på en del berättelser ur mitt eget liv. Det började redan vid vårt samtal om omslaget.

Lärare
Lärare

Vet ni vad jag tänker på när jag ser det här omslaget? Memmo och Mysen är ute i mörkret med ficklampa och letar efter något, troligtvis färger. När jag var liten gick jag också på jakt ibland … Men då letade jag inte efter färg utan efter … paddor! På kvällen kunde jag gå över till grannen och fråga ´Hej! Ska vi gå på paddjakt?´ och så tog vi med ficklampor och en hink med gräs och började leta. Paddorna kommer ju fram på kvällen när det inte är så varmt ute. Jag tyckte om att gå på paddjakt men jag tror inte att mina föräldrar tyckte om det så mycket. Jag fick tvätta händerna lääänge när jag kom hem.

VEM har tagit alla färgerna?

Lärare
Lärare

När jag läser det här tänker jag på en sång. Den går så här: ´Jag ska måla hela världen lilla mamma´. Har ni sett filmer och bilder som inte har någon färg någon gång? Upp med tummen om du sett såna filmer eller bilder. När jag var liten fanns det ganska många. Jag tänkte faktiskt så här: Nån måste ha uppfunnit färgen! Tokigt va! Färgen har ju alltid funnits men tekniken för att fånga den på film och fotografier har inte alltid funnits.

Pinsamt eller gulligt? Hur som helst.. Jag bjuder på den 😊

Nu ska jag snart sluta skriva men jag måste bara be dig att titta lite närmare på anfangen i texten. Emma har valt ett kreativt sätt att använda dom på. Samma kreativitet ger hon exempel på i textens format på vissa uppslag. Text placerad i skenet av ficklampan eller text som försvinner in i dimman. Jag älskar såna här detaljer och kommer definitivt att återkomma till denna boken en annan gång för att undervisa om just detta.

För den som inte kan få nog av Memmo och Mysen söker efter färger finns en 14 sidor lång lärarhandledning på Alvina förlags hemsida.

Tack för att du läste mitt inlägg!