Sandvargen – del 1

Författare: Åsa Lind
Illustratör: Kristina Digman
Förlag: Rabén & Sjögren

Följ med på en textpromenad genom det som många menar blivit en modern högläsningsklassiker – Sandvargen.

En dag när Zackarina gräver en grop på stranden hittar hon den mycket sällsynta Sandvargen. Han är glittergul och vild och glad, och minst lika gammal som stjärnorna. Zackarina och Sandvargen undersöker tillsammans livets mysterier – som blåmärken och universum, sprattel i benen och hemliga språk.

Det här kommer att bli en serie inlägg och det här inlägget är första delen. Inläggen kommer att innehålla flera citat ur boken med förslag på hur man kan interagera med eleverna och aktiviteter att göra tillsammans före under och efter högläsningen.

Kapitel 1 – Ett sällsynt ovanligt djur

Som vanligt när jag läser en bok hade jag flera post it lappar redo för att skriva upp tankar och funderingar. En sak jag nästan alltid brukar skriva ner är ”svåra ord”. Nedan ser du en lista över de ord jag skrev ner från kapitel 1. Tänk på att det här är min lista över ord. Din lista kanske ser helt annorlunda ut? Fundera över vilka ord som kan vara bra att gå igenom före läsningen och vilka man bör stanna upp vid under läsningen. Hur mycket stöttning tror du eleverna behöver för att förstå ordens betydelse? Behöver du förklara eller modellera, eller kan du ta med dig något konkret för att visa på ordets betydelse? Tror du eleverna kan lista ut ordet själva med hjälp av textens sammanhang?

-sällsynt
-hängmatta
-prasslig
-fuktig
-fälla
-sniffa
-böka
-fnysa
-”hålla andan”
-nosa
-gnägga
-kackla
-stöddig
– ”fastna i” något
– skrynklig
– solsting

Flera av orden ovanför passar väldigt bra för en så kallad ”act it out”. Har du aldrig gjort en sådan innan bör du spana in det här klippet från ca 05:15 och en bit in så kommer du nog att förstå vad jag menar. Låt eleverna böka, fnysa, nosa, gnägga och kackla… De kommer att älska det!

– För jag ska gräva en grop, sa Zackarina. I sanden, och det ska bli en fälla, som du ska ramla ner i.
– Jamen, så trevligt, sa pappa och prasslade med tidningen.

s.4
Lärare
Lärare

Det känns inte som att pappan riktigt lyssnar på vad Zackarina säger. Om någon hade sagt så till mig ’Jag ska gräva en grop som du kan ramla ner i´ så hade jag ju inte svarat ´Jamen så trevligt´. Ingen vill väl ramla ner i en grop? Eller? Kanske barnen i boken Gropen möjligtvis. Inte jag i alla fall.

– Pappa! ropade hon. Det är en nos i min grop, och den lever!
– Jamen, så trevligt, prasslade pappa långt borta i hängmattan.

s.6
Lärare
Lärare

Nämen! Nu gjorde han det igen pappan. Får jag höra er säga som pappan? ”Jamen så trevligt” 3, 2, 1 …

Jamen, så trevligt!

Elever
Elever

– Vilket underligt litet kryp, sa han. Gräver som en grävling, men är stum som en fisk.

s.7
Lärare
Lärare

Hmm .. Jag känner igen det här sättet att skriva på. Gräver (visar med händerna) som en grävling och stum(håller för munnen) som en fisk. Det kallas för liknelser. Kommer ni ihåg att vi jobbade med liknelser när vi hade tema djur? Vi prövar och ser om ni kommer ihåg några. Är ni redo?

Arg som ett …

Bi!

Elever
Elever
Lärare
Lärare

Härligt! Det gjorde ni. Vi kör en till! Fri som en …

Fågel!

Elever
Elever
Lärare
Lärare

Ok är ni redo för den sista? Den här gången är det okej att viska för snart vill jag att du ska vara tyst som en …

mus

Elever
Elever

Jag äter mest solsken och månsken, för av månsken blir man så himla klok. Jag vet allting.
– Allting i alla världar? sa Zackarina.
– Alting i alla världar, och alla svar på alla frågor, sa Sandvargen.

s.9

Här vore det spännande att diskutera frågor och svar med eleverna. Vem eller vad i världen kan svara på flest frågor? Vad tror ni att man hade kunnat få för svar? Gud? Siri? Google? Mamma? Pappa? Jag?
”Vilka frågor kan bara du svara på?” Det hade varit kul att göra en tabell med exempel på frågor och vem man tror kan svara på dom.

Hans ögon har liksom fastnat i tidningen, i de där små svarta bokstäverna, och nu kan han inte komma loss.

s.10
Lärare
Lärare

Fastna är ett svårt ord här tänker jag. Det kanske du inte tänker men det tänker jag. När jag hör ordet fastna tänker jag på att faktiskt fastna i något, som exempelvis att fastna med foten i stöveln, fastna med hårborsten i en tova i håret eller på Emil som fastnade med huvudet i soppskålen. Här tror jag man menar på ett annat sätt. Vad tror ni? Vad menar man när man säger att pappan fastnat i tidningen. Berätta för din pratkompis. Börja ”Jag tror”.

Jag tror …

Elever
Elever
Lärare
Lärare

Bra! Jag hörde … Jag hörde också flera av er fråga er pratkompis ’Vad tror du?’ Det gör mig så glad! Att fastna i något kan kan alltså betyda både … och … Nu vill jag att du berättar för din pratkompis om ett tillfälle då du fastnat i någonting. Glöm inte att fråga din kompis också ”Har du fastnat i något någon gång?” Varsågod att börja

de badade länge – ända tills fingrarna blev skrynkliga

s.11
Lärare
Lärare

Åh! Har det också hänt er någon gång – att ni badat så länge att fingrarna blivit skrynkliga? Det har definitivt hänt mig! Kolla! Jag tog med en bild på skrynkliga fingrar! Vet ni att det finns en liknelse för det? Man brukar säga att fingrarna blir skrynkliga som …. Ja, vadå tror ni? Prata med din pratkompis.

Jag tror …

Elever
Elever
Lärare
Lärare

Jag hörde flera av er säga… vilket som går egentligen bra! Huvudsaken är att det är något som är skrynkligt men man brukar säga att fingrarna blir skrynkliga som russin.

Har du en ”russinhistoria” att dela med dig av? Gör det! Eleverna älskar när man delar med sig av historier från ens eget liv. Jag har till exempel en son här hemma. När han var två år stoppade han upp ett russin i näsan. Det slutade med ett besök hos doktorn som till slut fick ut det med ett specialverktyg. Och vem tänker jag på nu då? Just det, Lisabet.

När ni läst klart kapitel 1 kan det vara bra att göra en sammanfattning av något slag. Du har säkert gjort en berättelsekarta någon gång? Det kan ju vara ett bra sätt att sammanfatta på. Vilka är karaktärerna i boken? Vilka platser har vi hittills fått besöka i berättelsen? Vilka var de viktiga händelserna i kapitlet? Ett annat sätt kan vara att tillsammans försöka skriva ner meningar som sammanfattar kapitlet för att sedan illustrera bilder till. Dessa kan fungera som en tidslinje och som ett stöd inför fortsatt högläsning. Jag hittade ett exempel på kulturpedagogik.se:

Hur ritar man en sandvarg? Jag ställde frågan till Kristina Digman själv. Hon hälsade så gott till alla! Hon vet att det är en bok som uppskattas av alla åldrar. Hon uppmuntrade oss till att använda illustrationerna i boken som stöd men kanske sitter någon av er på en steg-för-steg instruktion? Jag vet att jag skulle behöva en i alla fall 🙂

Tack för att du läste det här första inlägget om Sandvargen. Snart kommer det ett nytt inlägg.