Samtidigt som

Författare: Lisen Adbåge
Illustratör: Lisen Adbåge
Utgiven av: Natur & Kultur

När vi tänker på vad som händer just nu tänker vi ofta utifrån oss själva. Vi tänker sällan på vad som händer exakt precis just nu någon helt annanstans. I den här poetiska bilderboken försöker Lisen Adbåge få oss att flytta blicken … eller som hon själv beskriver det i boken

samtidigt här är samtidigt där … saker händer i samma sekund/…/ Samtidigt som du läser det här slår ett hjärta sitt tusende slag samtidigt som någon blir innerligt kär och natten blir någonstans dag

Boken börjar med att tilltala läsaren eller lyssnaren:

samtidigt som du tar på dina kläder …

… och fortsätter sedan med att ge vardagliga exempel på saker som händer samtidigt, exempelvis:

samtidigt som en buss kör förbi … flyger en sparv över skogen

Boken kan läsas som en dikt men illustrationerna bär på berättelser som är svåra att bläddra förbi. Det finns så många detaljer att samtala om i den här boken så jag vet knappt var jag ska börja men jag börjar väl på första uppslaget där vi fastnade för något som ”stör”. I rummet där flickan klär på sig finns nämligen massor av detaljer. Av dessa så finns det några som sticker ut av en och samma anledning. De är nästan osynliga. Lisen har valt att inte fylla i dom utan endast måla objektens konturer vilket gör att de nästan försvinner in i bakgrunden. Varför frågade vi oss? Varför just de här sakerna? Var det ett val Lisen gjorde medvetet? För att ”störa”? Betyder de här sakerna något särskilt för Lisen? En trumpet, en klocka och ett par sulor… Vad har de gemensamt? Glömde Lisen kanske att fylla i dom? Hon har ju fyllt i allt annat? Eller var hon bara nöjd där? Det är ju faktiskt hon som är illustratören så hon bestämmer! Oavsett så stannade vi upp länge vid den här bilden. Jag vet inte om vi blev så mycket klokare. Vissa hemligheter förblir kanske just hemligheter och det bidrar faktiskt till en mystik som vi gillar.

Ett annat uppslag vi fastnade länge vid var fortsättningen på ”samtidigt som Adjan tappar en tand” …

… står en pappa och tröstar sin dotter

Orden beskriver just det men eleverna ser snabbt att bilden förtäljer en annan historia.

Pappan är också ledsen!

Elever
Elever
Lärare
Lärare

Ja, nerför pappans kinder rinner också tårar. Varför är de ledsna tror du? Titta på bilden och se om du kan hitta några ledtrådar. Om en stund ska du få prata med din pratkompis men titta nu en stund på bilden först och tänk tyst för dig själv. Varför är de ledsna?

För en ovan bilderboksläsare kan jag tänka mig att det är lätt att bläddra förbi det här uppslaget. Färgvalen just här är geniala. Pappan och dottern sticker ut i bilden med sina mörka men färgstarka kläder medan bakgrunden och detaljerna runt omkring går i blekt rosa och en och samma gula kulör. På ett avlastningsbord bakom pappan står ett tänt ljus och vid dörren står en krycka. Men vad finns egentligen på vänster sida? Ansiktet försvinner in i den blekt ljusa väggen så det kan vara lätt att missa men eleverna ser:

Det ligger någon i sängen!

Elever
Elever

Hon ser sjuk ut!

Elever
Elever

Vad är det för en gul påse som hänger på en ställning bredvid sängen?

Elever
Elever

En sån hade min pappa när han låg på sjukhus!

Elever
Elever

Min mamma är på sjukhuset nu!

Elever
Elever

Hon kanske är död! Det kanske är därför de är ledsna?

Elever
Elever

Min morfar dog!

Elever
Elever

Sju ord och en bild. Samtalen pågick fram och tillbaka i säkert 10 minuter bara på detta uppslaget. Det är det här jag älskar med bilderböcker tror jag. Bilderna berättar en historia bortom texten och samtalen gör att vi kommer närmare varandra. Texten får större plats och analyseras därför på ett helt annat sätt. Så tack Lisen. Tack för orden och tack för bilderna. De stör och de berör. Precis som en riktigt bra bilderbok ska göra.

Jag valde den här boken som högläsningsbok under vår skrivserie poesi. Med denna bok som inspiration skrev eleverna cirkeldikter. I stället för samtidigt som föreslog jag ”just nu ..” som start. Tillsammans gjorde vi en lista på saker som vi tror händer just nu. Här blev boken en bra stödstruktur. Alla kunde bidra med ett exempel. En del gav exempel från boken medan andra kunde lyfta blicken till klassrummet och skolans värld. Några flyttade blicken till andra sidan jordklotet.

Här är några exempel på dikter som eleverna skrev:

Just nu lever vi
Just nu lär vi
Just nu äter någon
Just nu föds ett barn
Just nu lever vi

Just nu
just nu regnar det
just nu gör vi klart våra dikter
just nu fixar Anna muggarna
Just nu

Just nu
just nu dör någon
just nu föds någon
Just nu

En elev gjorde uppenbarligen en koppling till musiklektionen 🙂

Just nu
Just nu vill jag leva
Just nu vill jag känna
Just nu

Det ”cirkulära” i den här boken är en spännande detalj att titta på. Det är ett vanligt ”grepp” bland författare och illustratörer och något som eleverna har lärt sig att uppmärksamma. Det kan vara pärmarnas insidor, text eller bilder i början och slutet av boken.

I början av den här boken ger Anneli mat till sin hund. i slutet av boken ger Anneli mat åt sin hund. Igen? Nej. Allting har ju hänt exakt samtidigt men denna gång är bilden mer utzoomad och avslöjar mer detaljer kring Anneli. Vem är hon? Det går att få reda på mycket om man bara tittar lite närmare på bilderna.

Ett annat exempel på detta ”grepp” är pärmarnas insidor. På framsidans insida visar bilden ”dag” och baksidans pärm visar ”natt”. Har tiden passerat? Nej, det är ju dag och natt samtidigt på vår jord. Och vips, så kunde vi repetera våra ämneskunskaper kring solens, jorden och månens rörelser.

Tack för att du läste! Skriv gärna en kommentar 🙂

Sandvargen – del 2

Alla bara jobbar och jobbar (s.12-18)

I kapitel 2 möter vi en frustrerad Zackarina. Det är morgon och hon vill hitta på något med mamma och pappa men de har inte tid för de måste gå till jobbet. På stranden möter hon Sandvargen. Han jobbar också säger han men han sitter bara helt still.

I det här kapitlet kan man prata om exempelvis sysselsättning/yrken, fritidsintressen, ”koncentrationssvårigheter” och låtsaskompisar.

Lärare
Lärare

Vad brukar dina föräldrar göra när du är i skolan?

Lärare
Lärare

Zackarina vill leka och fiska med sina föräldrar. Vad tycker du om att göra med dina föräldrar?

Lärare
Lärare

Tycker du Sandvargens jobb verkar svårt? Kan du göra ingenting? … Har du lätt för att sitta still eller tycker du att det är svårt? Har ni några tips till personer som har svårt att sitta still?

Lärare
Lärare

Vi kan pröva. Jag sätter timern på en minut så kan vi pröva att göra ingenting. Är ni redo? … Hur kändes det?

När Zackarina och Sandvargen är nere på stranden dyker mamma och pappa upp på stigen ner mot stranden.

Sandvargen blinkade, glittrade till och virvlade bort längs stranden.
– Hej då! Ropade Zackarina.
-Hej då? Sa pappa.

Lärare
Lärare

Jag undrar vad hennes föräldrar tänker nu. Hej då? Jag ser framför mig hur föräldrarna kommer från ena hållet och Zackarina tittar åt andra hållet och vinkar hejdå. Vad hade du tänkt om du var Zackarinas förälder?

Jag hade tänkt att …

Elever
Elever
Lärare
Lärare

Jag hörde … (berätta vad du hörde några elever säga )
Jag hade tänkt att Zackarina har en låtsaskompis. Ni vet som Mållgan i Alfons Åberg.

Flera av mina elever vet nog inte vem Alfons Åberg är så här kanske jag lägger in lite extra samtal om Alfons och kanske visar en bild på Alfons och Mållgan. Hur väl känner dina elever Alfons Åberg? Jag brukar ofta göra kopplingar till Alfons Åberg när mina elever säger ”Jag ska bara … ”. Vad får dig att tänka på Alfons Åberg?

I slutet av kapitlet pratar Zackarina om vad hon gjorde efter jobbet (jobbet ingenting). Hon säger att hon gjorde det när hon var ledig.

Vad betyder ordet ledig? Tänk högt eller fråga eleverna.

Lärare
Lärare

Vad tycker du om att göra när du är ledig? (ledig från skolan) Berätta för din pratkompis.

Cykelsemestern (s.19-27)

Tänk högt kring titeln. Har du varit på cykelsemester? Dela med dig av en cykelhistoria.

Lärare
Lärare

När jag var liten (kanske 7 år) åkte jag och mina föräldrar på cykelsemester till Läsö. Jag minns två saker starkt. Vid färjeläget i Danmark svärmade det nyckelpigor. Färjan såg röd ut fast den egentligen var gul. När vi kom tillbaka hem var jag väldigt stolt eftersom jag hade cyklat från stenaterminalen i Göteborg hela vägen hem till Malevik (4-5 mil). Jag berättade det i skolan men ingen trodde på mig. Inte ens mina lärare. Kanske berodde det på att jag ljugit om andra saker tidigare?

Vi har läst Pojken och vargen i klassen så här tänker jag att jag kanske också gör en koppling till den sagan.

I det här kapitlet funderar Zackarina över sitt ursprung. Hon har målat en bild och vill rensa bort gamla bilder i sitt rum så att hon får plats med nya. På en bild syns mamma och pappa men ingen Zackarina. Zackarina frågar pappa:

Men var var jag då, då?  sa Zackarina. Innan jag låg i magen? Pappa kliade sig på hakan och mumlade något om väldigt knepiga frågor. /…/Och så försvann han in på sitt arbetsrum.

s.21
Lärare
Lärare

Har ni tänkt på att vuxna ofta gör så här. När barn frågar hur de blev till mumlar vuxna ofta något om blommor och bin och sen går de därifrån. Zackarina vill ju veta hur hon blev till. Borde hon inte få veta det? Vad tror ni vuxna menar när de säger blommor och bin? Vad är det vuxna helst inte vill prata om? De byter till och med ut namnet på olika saker för att slippa prata om det.  Blommor och bin .. vad kan de mena? Försök tänka på när vi hade tema natur. Vad kunde blommor och bin göra tillsammans och hur gick det till?

I det här kapitlet säger Sandvargen något som stör mig. Sandvargen delar med sig av sin ”skapelseberättelse” … Först var han glöd, sedan en vulkan, sedan sten och till sist sand. Logiskt, eller hur? Men så står det så här i boken:

– Måste vara tråkigt att vara en sten, sa Zackarina”
– Nej, det är rätt roligt, sa Sandvargen. Man reser mycket.

s.23

Vadå reser mycket? En sten reser väl inte? Och definitivt inte mycket och långt? Eller? Har jag missat nåt? Ja, jag vet att den här boken innehåller en del fantasi men ändå 😊

Till slut landar Zackarina i en egen skapelseberättelse och talar om för sin pappa att hon visst gillar bilden när mamma och pappa är på cykelsemester. Pappa har löst en ny plats för Zackarinas nya målning. Den sitter nu i taket i Zackarinas rum.

Lärare
Lärare

Vilken bild kan du inte vara utan? Vilken är din favoritbild. Berätta för din pratkompis.

Mina favoritbilder har jag gjort beställt som fotomagneter så de sitter hemma på mitt kylskåp. Jag stannar ofta upp där och bara tittar 😊

Tack för att du läste! Skriv gärna en kommentar.

Sandvargen – del 1

Författare: Åsa Lind
Illustratör: Kristina Digman
Förlag: Rabén & Sjögren

Följ med på en textpromenad genom det som många menar blivit en modern högläsningsklassiker – Sandvargen.

En dag när Zackarina gräver en grop på stranden hittar hon den mycket sällsynta Sandvargen. Han är glittergul och vild och glad, och minst lika gammal som stjärnorna. Zackarina och Sandvargen undersöker tillsammans livets mysterier – som blåmärken och universum, sprattel i benen och hemliga språk.

Det här kommer att bli en serie inlägg och det här inlägget är första delen. Inläggen kommer att innehålla flera citat ur boken med förslag på hur man kan interagera med eleverna och aktiviteter att göra tillsammans före under och efter högläsningen.

Kapitel 1 – Ett sällsynt ovanligt djur

Som vanligt när jag läser en bok hade jag flera post it lappar redo för att skriva upp tankar och funderingar. En sak jag nästan alltid brukar skriva ner är ”svåra ord”. Nedan ser du en lista över de ord jag skrev ner från kapitel 1. Tänk på att det här är min lista över ord. Din lista kanske ser helt annorlunda ut? Fundera över vilka ord som kan vara bra att gå igenom före läsningen och vilka man bör stanna upp vid under läsningen. Hur mycket stöttning tror du eleverna behöver för att förstå ordens betydelse? Behöver du förklara eller modellera, eller kan du ta med dig något konkret för att visa på ordets betydelse? Tror du eleverna kan lista ut ordet själva med hjälp av textens sammanhang?

-sällsynt
-hängmatta
-prasslig
-fuktig
-fälla
-sniffa
-böka
-fnysa
-”hålla andan”
-nosa
-gnägga
-kackla
-stöddig
– ”fastna i” något
– skrynklig
– solsting

Flera av orden ovanför passar väldigt bra för en så kallad ”act it out”. Har du aldrig gjort en sådan innan bör du spana in det här klippet från ca 05:15 och en bit in så kommer du nog att förstå vad jag menar. Låt eleverna böka, fnysa, nosa, gnägga och kackla… De kommer att älska det!

– För jag ska gräva en grop, sa Zackarina. I sanden, och det ska bli en fälla, som du ska ramla ner i.
– Jamen, så trevligt, sa pappa och prasslade med tidningen.

s.4
Lärare
Lärare

Det känns inte som att pappan riktigt lyssnar på vad Zackarina säger. Om någon hade sagt så till mig ’Jag ska gräva en grop som du kan ramla ner i´ så hade jag ju inte svarat ´Jamen så trevligt´. Ingen vill väl ramla ner i en grop? Eller? Kanske barnen i boken Gropen möjligtvis. Inte jag i alla fall.

– Pappa! ropade hon. Det är en nos i min grop, och den lever!
– Jamen, så trevligt, prasslade pappa långt borta i hängmattan.

s.6
Lärare
Lärare

Nämen! Nu gjorde han det igen pappan. Får jag höra er säga som pappan? ”Jamen så trevligt” 3, 2, 1 …

Jamen, så trevligt!

Elever
Elever

– Vilket underligt litet kryp, sa han. Gräver som en grävling, men är stum som en fisk.

s.7
Lärare
Lärare

Hmm .. Jag känner igen det här sättet att skriva på. Gräver (visar med händerna) som en grävling och stum(håller för munnen) som en fisk. Det kallas för liknelser. Kommer ni ihåg att vi jobbade med liknelser när vi hade tema djur? Vi prövar och ser om ni kommer ihåg några. Är ni redo?

Arg som ett …

Bi!

Elever
Elever
Lärare
Lärare

Härligt! Det gjorde ni. Vi kör en till! Fri som en …

Fågel!

Elever
Elever
Lärare
Lärare

Ok är ni redo för den sista? Den här gången är det okej att viska för snart vill jag att du ska vara tyst som en …

mus

Elever
Elever

Jag äter mest solsken och månsken, för av månsken blir man så himla klok. Jag vet allting.
– Allting i alla världar? sa Zackarina.
– Alting i alla världar, och alla svar på alla frågor, sa Sandvargen.

s.9

Här vore det spännande att diskutera frågor och svar med eleverna. Vem eller vad i världen kan svara på flest frågor? Vad tror ni att man hade kunnat få för svar? Gud? Siri? Google? Mamma? Pappa? Jag?
”Vilka frågor kan bara du svara på?” Det hade varit kul att göra en tabell med exempel på frågor och vem man tror kan svara på dom.

Hans ögon har liksom fastnat i tidningen, i de där små svarta bokstäverna, och nu kan han inte komma loss.

s.10
Lärare
Lärare

Fastna är ett svårt ord här tänker jag. Det kanske du inte tänker men det tänker jag. När jag hör ordet fastna tänker jag på att faktiskt fastna i något, som exempelvis att fastna med foten i stöveln, fastna med hårborsten i en tova i håret eller på Emil som fastnade med huvudet i soppskålen. Här tror jag man menar på ett annat sätt. Vad tror ni? Vad menar man när man säger att pappan fastnat i tidningen. Berätta för din pratkompis. Börja ”Jag tror”.

Jag tror …

Elever
Elever
Lärare
Lärare

Bra! Jag hörde … Jag hörde också flera av er fråga er pratkompis ’Vad tror du?’ Det gör mig så glad! Att fastna i något kan kan alltså betyda både … och … Nu vill jag att du berättar för din pratkompis om ett tillfälle då du fastnat i någonting. Glöm inte att fråga din kompis också ”Har du fastnat i något någon gång?” Varsågod att börja

de badade länge – ända tills fingrarna blev skrynkliga

s.11
Lärare
Lärare

Åh! Har det också hänt er någon gång – att ni badat så länge att fingrarna blivit skrynkliga? Det har definitivt hänt mig! Kolla! Jag tog med en bild på skrynkliga fingrar! Vet ni att det finns en liknelse för det? Man brukar säga att fingrarna blir skrynkliga som …. Ja, vadå tror ni? Prata med din pratkompis.

Jag tror …

Elever
Elever
Lärare
Lärare

Jag hörde flera av er säga… vilket som går egentligen bra! Huvudsaken är att det är något som är skrynkligt men man brukar säga att fingrarna blir skrynkliga som russin.

Har du en ”russinhistoria” att dela med dig av? Gör det! Eleverna älskar när man delar med sig av historier från ens eget liv. Jag har till exempel en son här hemma. När han var två år stoppade han upp ett russin i näsan. Det slutade med ett besök hos doktorn som till slut fick ut det med ett specialverktyg. Och vem tänker jag på nu då? Just det, Lisabet.

När ni läst klart kapitel 1 kan det vara bra att göra en sammanfattning av något slag. Du har säkert gjort en berättelsekarta någon gång? Det kan ju vara ett bra sätt att sammanfatta på. Vilka är karaktärerna i boken? Vilka platser har vi hittills fått besöka i berättelsen? Vilka var de viktiga händelserna i kapitlet? Ett annat sätt kan vara att tillsammans försöka skriva ner meningar som sammanfattar kapitlet för att sedan illustrera bilder till. Dessa kan fungera som en tidslinje och som ett stöd inför fortsatt högläsning. Jag hittade ett exempel på kulturpedagogik.se:

Hur ritar man en sandvarg? Jag ställde frågan till Kristina Digman själv. Hon hälsade så gott till alla! Hon vet att det är en bok som uppskattas av alla åldrar. Hon uppmuntrade oss till att använda illustrationerna i boken som stöd men kanske sitter någon av er på en steg-för-steg instruktion? Jag vet att jag skulle behöva en i alla fall 🙂

Tack för att du läste det här första inlägget om Sandvargen. Snart kommer det ett nytt inlägg.